Specialerbjudande på ”Flytta smart”

24 september 2019/0 Kommentarer/i Böcker /av Paulina

Nu är det bara två veckor kvar tills min nästa bok ”Flytta smart” släpps:) I och med detta har vi tagit fram ett specialerbjudande på Bokus till mina följare. Du får 20 kr rabatt om du förbokar innan den 8:e oktober (då boken lanseras).

Gå ni in på den här länken och använd kampanjkoden flyttasmart i kassan så dras din rabatt automatiskt. Erbjudandet gäller t.o.m. 7 oktober 2019. Tipsa gärna andra som du vet ska flytta! Slut på meddelandet.

/Paulina

PS. Mer om boken kan du läsa här.

Gör dig av med sakerna – vecka 38

21 september 2019/4 Kommentarer/i Veckans projekt /av Paulina

Att rensa är en förutsättning för bra förvaring. I början av året skapade ni era utkorgar på olika ställen i hemmet. Om ni inte har fått in en regelbunden rutin av att tömma dem, så kan det efter senaste tidens förråds- och garageröjningar vara hög tid att ta itu med dem nu.

För vissa är det en liten uppgift och för andra är det ganska jobbigt mentalt – oavsett hur mycket eller lite det finns att sälja, skänka eller slänga. Det kan ha att göra med tiden det tar att lägga upp en annons, eller det känslomässiga i att göra sig av med saker. Därför ägnar vi ett separat uppdrag åt detta – för att säkerställa att allt det ni rensat ut faktiskt också lämnar hemmet (detta pratade jag lite om i P4 Extra igår).

Checklista gör dig av med sakerna:

Passa på och ta en sväng runt i ditt hem och se om det finns ytterligare saker som du inte använder och borde göra dig av med. Lägg till dessa till dina utkorgar.
Gör din avgränsning beroende på hur mycket du orkar göra dig av med. Det viktiga är att du skapar en rutin för detta.
Ta bilder på saker som du vill sälja.
Bestäm var du ska sälja av dessa. Blocket, Tradera, Bloppis på Facebook, second hand-affär eller traditionell loppis? Fundera över vilken form som känns minst jobbig för dig. På Tradera behöver du posta saker. På Blocket hämtas de hemma hos dig. Ska du sälja dina barns saker så kan du involvera dem också! Det kommer att sporra dem att göra sig av med saker de inte längre använder och lära sig pengarnas värde.
Om du vill du skänka saker – fundera vart de ska – en viss typ av välgörenhet, som Stadsmissionen eller Alla Kvinnors Hus? Även här är det vettigt att fundera över vad som känns smidigast så att det verkligen blir gjort. Vissa hjälporganisationer som Myrorna kan hämta upp sakerna.
Resten ska du slänga.
Om du har tjänat pengar på detta – fira för dem!

Foto: Ulf Huett

Detta projekt kommer i omarbetad form från min bok ”Organisera och förvara hemma – ett projekt i veckan”.

Det ska bli kul att läsa vad ni har gjort er av med!

Stort lycka till med veckans projekt!

/Paulina

Rensa bland barnens skolböcker – läsarfråga

19 september 2019/0 Kommentarer/i Barnrum /av Paulina

Jag fick en fråga härom veckan från Carina om hur man rensar bland barnens skolböcker. Vi gjorde det själva för bara några veckor sedan så det berättar jag gärna.

Jag bad Carina att utveckla hennes fråga och då skrev hon så här:

”Det är den vanliga utmaningen av nostalgi och prokrastineringsbeteende. Skjuta upp beslut för att invänta perioder med bättre tid. Under tiden hinner högen växa till ett berg och lusten att ta itu med surdegen blir mindre. Vill ju minnas allt av hur fint dom skrev och räknade osv i olika perioder i barndomen. Och kanske är det roligt att se för barnen som vuxna. Men det räcker med ett urval! Det blir fort en ond cirkel när det inte tas itu med på en gång. Och det blir ganska mycket böcker efter många år med flera barn i skolan. Till mitt försvar: jag har blivit mycket bättre och väldigt peppad av din blogg. Tack igen!”

För er som undrar vad prokrastineringsbeteende är för något: ”Prokrastinering eller uppskjutarbeteende innebär inom kognitiv beteendeterapi (KBT) vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser. Man substituerar medvetet viktiga aktiviteter med alternativa aktiviteter som kanske också måste göras men som har lägre prioritet, eller som inte alls bidrar till att man uppnår sina mål, exempelvis dagdrömmande eller datorsurfande på arbets- eller studietid. Prokrastinering inträffar ofta när ett val måste göras mellan en större uppgift och en mindre uppgift, eller när en uppgift upplevs som obehaglig, tråkig eller koncentrationskrävande.^[3] Vanliga problemområden är att fullfölja studier och författarskap, att hålla leveranstider i sitt arbete och att betala räkningar i tid.” Kopierat från Wikipedia.

Ja, Carina svarade ju ganska bra på frågan själv:) Och det är också första steget – att komma till en insikt om att man bör göra något åt saken och förstå varför det inte är hållbart att fortsätta i samma spår som tidigare. Det ger motivation att agera. Utan steg 1 händer ingenting. När det är på plats så kanske man behöver lite tips på hur man ska gå tillväga, och här kan jag hjälpa till:)

När Viktor slutade årskurs 2 så fick han med sig en hel del skolböcker, skolarbeten och veckobrev. Vi lät dem ligga över sommaren. Både för att vi helt enkelt inte tog tag i det men även för att det fanns en poäng med att just låta det ligga över sommaren. Det skapar lite distans och minskar nostalgin. Inför stolstart tog vi tag i högen tillsammans (på mitt initiativ:). Vad gäller skolmaterial mm så har jag en regel som jag kallar för personlighetsregeln. Utifrån den är det mycket enkelt att värdera vad man ska behålla och vad ska kastas. Med personlighetsregeln menar jag saker som Viktor själv har skapat, som är unikt och som visar på hans utveckling eller och/eller är av ett slags dagboksvärde. Utifrån detta så var det självklart att spara hans veckobrev, där han berättade om sina helger. Det är ju en dagbok! Sedan var det vissa skolarbeten där han gjorde allt själv, t ex planeter mm. Där tittade vi tillsammans och sparade på de bästa. Rena skolböcker där han endast fyllde i är enligt personlighetsregeln inget att spara. Det finns inget personligt i det – man ser endast vad var rätt eller fel skrivet. Hur kul är det att kolla i det efteråt?

Viktor hade inga problem att kasta alla andra skolböcker förutom matteboken, då han verkligen älskar matte. Men jag förklarade detta för honom och till sist gav han med sig. Han har inte haft några prov än men där kommer jag också gallra och kanske spara någon eller några prov som har känts extra viktiga eller just personliga, dvs där han skriver hur han resonerar t ex.

Så i slutändan blev det endast en mindre bunta papper som vi satte i en pärm, där saker från årskurs ett redan finns. Mer än ett pärm under hela skolgången ska det inte bli tycker jag. Så inga skolböcker ska sparas med andra ord om ni frågar mig:).

/Paulina

Om hur jag har samlat alla Viktors förskolealster i en pärm har jag skrivit ett inlägg om det här.

Tvättcirkeln – så får du det att flyta på

17 september 2019/5 Kommentarer/i Tvättstuga & städskåp /av Paulina

Tvätt är en ”never ending story”. Innan man ens har strukit den sista blusen av dagens tvättskörd, så har det redan börjat om på nytt. När man tänker efter så är det som en evig cirkel som kan bestå av följande steg:

Samla in smutstvätten – lägga smutstvätten i tvättkorgen – sortera smutstvätten – tvätta – torka- sortera och vika – stryka – lägga kläderna i garderoben – använda – samla smutstvätt.

Eller – man önskar att det var en cirkel, ett kretslopp som fungerade och flöt på. Men ofta så fungerar inte någon del riktigt. Som att kläder som har tvättats bara ligger där på hög och väntar på att någon ska lägga in dem i skåpen. Eller att strykhögen ska strykas. Så man kan ha alla kläder tvättade men ändå inget i garderoben. Så hur ska man få tvättcirkeln att rulla på smidigt? Här kommer några tips som jag försöker efterleva:

Låt inte smutsvätten ”mellanlanda” i lägenheten eller huset, utan lägg den direkt i tvättkorgen. Lär övriga medlemmar att göra detsamma. Resultat – sparad tid på att gå runt och plocka efteråt.
Skapa ett system bland dina tvättkorgar, så att du kan sortera tvätten redan när du kastar den i smutstvätten. Då slipper du göra det precis innan du ska tvätta.

Genom att göra detta blir bilden redan förenklad och mindre att göra:

Försök vara så effektiv som möjligt inom varje ovanstående delmoment. Till exempel: när du samlar ihop den torkade tvätten, vik och sortera den direkt i olika högar efter var kläderna ligger i skåp eller lådor. Då behöver du bara öppna varje låda eller skåp en gång och lägga dit alla kläder som hör dit. Det sparar en hel del tid.
Är ni flera i familjen kan ni enas om att dela upp arbetsuppgifterna. Alltså – Kajsa är ansvarig för att tvätta, Pelle för att stryka. Detta kan man naturligtvis rotera så att det inte blir för enformigt för Pelle och Kajsa att hålla på med samma uppgift.
Schemalägg delarna. Till exempel tvätt tisdagar varannan vecka, sortering på onsdagar, eventuell strykning på torsdagar när du ändå kollar på ditt favoritprogram eller något i den stilen. Detta tror jag är nyckeln till att få ”tvättcirkeln” att rulla på.

/Paulina